Har det igentligen hänt så speciellt mycket rent ideologiskt sett på 200 år?

Alla har hört talas om konservativa och liberala,
Men rycker man närmare på frågan,
Vad med dessa två partibenämningarna rätteligen förstås,
Så har man ganska svårt att komma någonstädes.
Icke får skillnaden där emellan sökas i det,
Att de konservativa blott vilja konservera det gamla,
hur odugligt det än må vara - ehuru nog även sådana kunna finnas,
Men då kallas de stockkonservativa -,
Eller de liberala endast hava till mål att nedriva det bestående och skapa nytt,
Hur det än må bliva,
ty dylik tendens hava blott de frenetiskt radikala.
När allt kommer onkring,
Lär hela skillnaden komma att bestå i den störrd eller mindre hastigheten
med vilken reformarbetet pådrivs,
ty varje samhälle måsste ju,
Såsom ett organiskt väsen,
Utveckla sig och gå framåt - såvida det icke skall gå baklänges.
Men härmed är skillnaden långt från bestämd,
ty vad för den ena synes vara en brådstörtad färd på reformbanans fördärvliga utförsbacke,
Menar den andre vara ett ohyggligt sölande,
Vilket alldrig till åter uppnåendet av önskningsmål,
Som för den livliga inbilningen hägrar.
För de stockkonservativa synes den liberal,
Som vill genomföra de mest oskylldiga
Och av förhållandenas fordringar mest påkallade reformer,
Och för den röde komunisten synes den konservative,
Som icke vill reformera allt,
Icke därför att det är odugligt utan därför att det är gammalt.
Som det nu icke gärna kan låta tänka sig,
Att någon normalståndpunkt finns eller någon av alla erkänd berättigad gräns kan upptäckas,
Som icke vilja reformera så långt som normallinjen angiver,
Och å den andra de liberala,
Som vilja än vidare utsträcka reformarbetet,
Så är det sannerligen lika svårt att komma till rätta med benämningarna
konservativ och liberal som att få bukt på ett sådant felslut,
Som de gamla grekerna kallade "sorties".
De är relativa begrepp, beroende av den ståndpunkt,
På vilken person står,
som bedömmer förhållandena - dock icke nog härmed.
Olika tider förete även de,
Olika uppfattning av vad som är konservativt och vad liberalt.
Det som för hundra år sedan betraktades såsom befängda liberalistiska förlöpningar,
Skall måhända i dag av allmäna tankesätet
- om man över huvud medgiver tillvaron av någon dylik storhet
- betraktas såsom nog pronanserad konservatism.
Resultatet av allt detta är,
Att man svårligen kan komma till annat slut,
Än att man endast lär få tala om mer eller mindre konservativa
eller mer eller mindre liberala partier,
allt som man från olika synpunkter betraktar ställningar och förhållanden.

Carl Göran Mörner. Politiska sillhuetter tecknade av Marcellus 1881


(Bok om 100 års politiska silluetter.
Vilket alltså innebär att den behandlar politisk ideologi från 1700 talet.)